JA VISST GÖR DET ONT - av Karin Boye

Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vinteren.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer -
och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt at känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra -
svårt att vilja stanna -
och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar,
glömmer at de skrämdes av det nye,
glömmer att de ängslades för färden -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit -
som skapar världen.

[Bilde 1256695 finnes ikke eller har blitt slettet]
Vist 3803 ganger. Følges av 2 personer.

Kommentarer

Det er så ubeskrivelig nydelig dette diktet! Fylt av symbolikk også.

Jeg tror Karin Boye kansje var den første dikter som vakte min interesse som helt ung på jorden…hennes direkte, nesten nådeløse språk er så gjenkjennelig for meg at jeg føler meg helt hudløs..“.javisst gör det ondt”…gjør virkelig ondt å lese..
.har et favoritt-dikt av henne som jeg tror jeg har brukt i bloggen min…husker ikke på stående fot hva det heter…men slutten: “Bryt up, bryt up…den nya dagen gryr…oändligt är vårt stora äventyr”…

Jeg tror faktisk at akkurat det at hun skriver så direkte gjør at mange tar henne til sitt hjerte allerede som ganske unge, og har du først fått henne under huden så blir du ikke kvitt henne. Vet hvilken du mener, Hanne Den heter I RØRELSE og lyder slik:

Den mätta dagen, den er aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det er vägen som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen där man sover blott en gång.
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.

Ja, sånn var det! “I rörelse” Tusen takk! :)

Veldig vakkert skrevet det diktet!

Tenkte akkurat på Karin Boye og hennes dikt om knoppene som brister, og fant dette andre fine diktet her i tillegg. Takk for et fint gjensyn., Gullbrit og Hanne! :-

Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer -
och det som stänger.

men så vakkert som det blir. Gleder meg!

Annonse

Nye bilder