Preludium

av Tomas Tranströmer(1931-

Uppvaknandet är ett fallskärmhopp från drömmen.
Fri från den kvävande virveln sjunker
resenären mot morgonenes gröna zon.
Tingen flammar upp. Han fornimmer – i dallrande lärkans
position – de mäktiga trädrotsystemens
underjordiskt svängande lampor. Men ovan jord
står – i tropiskt flöde – grönskan, med
lyftande armar, lyssnande
till rytmen från ett osynligt pumpverk. Och han
sjunker mot sommaren, firas ned
i dess bländande krater, ned
genom schakt av grönfuktiga åldrar
skälvande under solturbinen. Så hejdas
denna lodräta färd genom ögonblicket och vingarna breddas
till fiskgjusens vila över ett strömmande vatten.

Bronsålderslurens
fredlösa ton
hänger över det bottenlösa.

I dagens första timmar kan medvetandet omfatta världen
som handen griper en solvarm sten.
Resenären står under trädet. Skall,
efter störtningen genom dödens virvel,
ett stort ljus vecklas ut över hans huvud?

Vist 269 ganger. Følges av 1 person.

Kommentarer

Mer info om Tranströmer

Annonse

Nye bilder