Till sist

av Elmer Diktonius (1896-1961)

Till sist jag lärt mig se
med blommors ögon,
och lärt mig känna
såsom blommor älskar.

Och allt blommade ju -
utan ände och återvändo!
Och allt som rörde sig
och stod stilla
var som översållat med blommor.

Och ondskan lyste grann
som djungelns orkidé
och godhetens förgätmigejer
höljade som ett hav
runt jorden.
Och det blommade
när kvinnan for med handen över håret,
och den dödes öppna ögon glindtade
av nyssutspruckna stjärnor.

Allt blommade;
till sist.

-

Fra Finlandssvenska Lyrikboken (1967)

Vist 93 ganger. Følges av 2 personer.
Annonse

Nye bilder